Den här helgen har varit fylld av arbete på olika sätt. Samtidigt skönt för mig som så ofta tillbringar helgerna i ensamhet och tysthet. I lördags utfördes den arbetsdag som var utlovad hos mina vänner. Det blev en mycket trevlig dag och så otroligt roligt att jobba tillsammans, även det mest trista förvandlades och blev roligt att göra tillsammans och dessutom hanns det med en hel del. Sånt borde göras oftare att vara hemma hos varandra och hjälpas åt med det som man tänkt men som inte blir av eller som man knappt hinner börja med innan det är dags för matlagning osv. Allt bara flöt på i lördags och det bars, flyttades, lagades mat och allt i en trivsam samvaro som kändes så bra.
Sen var det ju det där med snön! I går ägnade jag mig åt att börja flytta bort en av de enorma högar som blivit på min infart, jag vill ju gärna att det får plats i alla fall en bil till bredvid garageinfarten. Efter drygt 1,5 timmes flyttande av snön så var jag bara tvungen att inse att jag skulle inte hinna allt. For sedan till gravarna för att skotta o tända ljus, det tog mig en hel timme av skottande innan jag var framme vid gravarna så att det gick att tända ljusen! Vilka snömängder och vilka enorma drivor det är överallt.
Söndagskvällen avslutade jag med ett biobesök helt för mig själv men inte hade jag trott att det skulle vara bara jag och tre till i salongen. Filmen hette "Trädet" och handlade om en familj där pappan hastigt avlider och den enorma sorg som de drabbas av och som de hanterar på olika sätt. En klart sevärd och fin film som grep tag i mig och fick mig att fundera mycket kring hur sorgen kan gestalta sig och vikten av att prata mycket med varandra i samband med sorg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar