FEBE

I kväll har jag varit på första samlingen med FEBE =(grupp för oss som förlorat barn) efter jul. Känner mig förundrad över vad den gruppen betyder för mig. Där kan alla masker falla och jag behöver inte säga så mycket och säger jag något så blir jag förstådd på ett fantastiskt sätt. Tänk att få dela tankar och känslor med andra  som upplevt det jag upplevt, detta att förlora sitt barn! Det går ju bara inte att förstå om man inte varit med om det och det är så oerhört mycket som händer i ens kropp och med psyket efter en sådan händelse som bara inte går att beskriva eller förklara. Samtidigt som jag fått vänner för livet så har man en kluven önskan om att FEBE inte skulle behöva finnas. Men hur som helst känns det alltid bra när jag varit på dessa FEBE-träffar.