har idag varit på S:s examenshögtid i hörsalen Arvid Carlsson på Medicinarberget i Göteborg! Det känns stort att hon nu nått sitt mål som hon började prata om för 9 år sedan! Själv kände jag en enorm stolthet att se henne gå fram och få sitt examensbevis samtidigt som saknaden efter D blev extra påtaglig. Ja det går verkligen upp och ner i tankar och känslor, stor glädje varvat med stor sorg o saknad.
Jag kan ju inte annat än känna glädje med S och gratulera henne till examen och till det arbete hon ska börja nästa vecka.
i kväll ska vi fira tillsammans och jag är övertygad om att D skulle känt samma glädje och stolthet som jag känner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar