I dag är det D:s födelsedag! Han skulle fyllt 54 om han fått leva. Har svårt att vänja mig vid detta att han inte finns och det sätt jag kan "fira" honom på är att åka på graven med blomma och att sen äta nåt gott med de av barnen som finns hemma.
Jag har kommit på att inför födelsedagar, årsdagar och större högtider så reagerar min kropp med en märklig värk och trötthet! I går kväll var jag så trött och hade ont i kroppen så jag började tro att jag skulle bli sjuk. Tänk så märkligt vi kan reagera.
Känner mitt i allt ändå en enorm tacksamhet för att haft gåvan och förmånen att dela 30 år av mitt liv med D, men samtidigt saknad av att vi inte fick åldras tillsammans.........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar